Sator i base1 [klicka]
Läs också

^top

webben 20 april 2006
Musik - Live 19 april 2006
[den här knappen är inte aktiverad än - ifall du undrar]

Sator
Debaser,
Stockholm 19 april 2006

"Snälla, kan ni inte bestämma er fort..."

Konserten har hunnit fram till extranumren och Kent vädjar till publiken att snabba på med förslag på låtar. "Så vi får avsluta spelningen och övergå till partyt. Ni har ju redan börjat" säger han skälmskt.

Sator presenterar sitt nya album 'Basement Noise' rakt upp och ner kvällen innan releasen inför ett trevligt fullsatt och intresserat Debaser.

Det är alltså en "releasepartyspelning" som tar oss från spår 1 till spår 13, även om "mellansnacket är bonus", menar Chips. Och just mellansnacket visar att Satorandan är intakt. Chips och Kent har alltid fått fronta gruppen, medan de själva alltid påpekat att de varit just en "grupp". Möjligen ligger här en liten antydan om varför den stora kommersiella framgången uteblev, men ikväll ligger fokus på återkomst.

Sator har egentligen bara varit borta från det offentliga ljuset ett tag, som grupp har de hela tiden funnits kvar. Som Hasse (Gävfert, keyb) berättar strax innan spelningen, så är medlemmarna utspridda över södra Sverige men musiken håller dem samman och gör att de alltid återses för att lira/repa.

Kent spelar gitarr och sjunger idag (som Chips Kiesbye) och har låtit basen gå vidare till nya medlemmen Heikki Kiviaho (ex Memento Mori). Lägg därtill Michael Solén (förr Olsson - trummor). Det är högt, tajt och mycket gabba-gabba. (forts ner...)





















Som publik är det alltid svårt att möta nytt låtmaterial första gången, allra helst live. Men det står strax klart att bandet förtydligat länken till Ramones och den amerikanska new wavevågen. Och det är logiskt i linje med Hasses påpekan om att de lustlirar idag.

Kent skrev f ö nya låten "Goodbye Joey" vid dödsbudet om Ramones frontfigur.

I bonussnacket får vi reda på återkopplingar i det nya materialet vilket kommenterar låtar i Sators repertoar, som "Escape From Pigvalley Beach", "This Ain't The Way Home", m.m.

"Vi skrev "No!" efter att så många recensenter klagat över att våra låtar var så dystra och negativa", berättar Chips med typisk Satorironi. Plattan och setet avslutas sen med låten "You Walk Alone".

De tre extranumren är finurligt valda (att publiken tilläts välja kändes mer som en typisk Satorlek) med titlar som tydligt säger att bandet vill gå av scenen. Vilket de självfallet lirat ihop till.

Sator levererar på 16 låtar beskedet om att läget är under kontroll och att de mår bra. Det är 15 år sen starten i Borlänge och på scen står idag flera familjefäder, med lite andra prioriteringar.

Lite mer otålighet, lite mer sökande efter utmaningar, lite mer kombination av "slammer" och renklingande ljudbild resp. melodikrokar som "I wanna go home" och den totala hänförelsen blir oemotståndlig.

Sators spelning ikväll ger ett gott formbesked och definitivt ett löfte om att de fortfarande är kapabla att höja blicken igen. Men just nu ligger fokus på lite party...

Mats Lundgren
[© text + bild]


Kolla även Satorreportaget i Base One!
Kolla även Satorreportaget i Musikjournalen!

[den här knappen är inte heller aktiverad än - ifall du undrar]